Reglering

BOS vill att AML-böter baseras på svensk GGR

Av Johan Ekström · Publicerad 30 oktober 2026

Branschföreningen för Onlinespel, BOS, har lämnat sitt remissvar till Finansdepartementet om EU:s penningtvättpaket. Svarsfristen gick ut den 30 oktober 2026. BOS stödjer paketet i stort, men varnar för hur böter för penningtvättsbrott ska räknas ut.

Branschen pekar särskilt ut risken att böter baseras på hela koncernens omsättning i stället för den svenska verksamheten.

Vad som har ändrats

Finansdepartementet bjöd in BOS och andra remissinstanser att tycka till om det EU-gemensamma regelverket mot penningtvätt. Branschorganisationen har efterlyst en omprövning av hur böter för penningtvätt ska beräknas, i samband med att en statlig remiss om att genomföra nya EU-regler stänger samma dag. BOS ställer sig överlag bakom åtgärderna.

Problemet, enligt föreningen, är att böter riskerar att räknas på bolagens globala omsättning snarare än den del av verksamheten som rör Sverige. Föreningen menar att böter kopplade till svensk efterlevnad bör baseras på operatörens omsättning inom Sverige, och varnar för att användning av koncernomsättning skapar tydliga risker för dubbelbestraffning som strider mot både svensk och EU-rätt.

BOS vill dessutom att sanktionerna räknas på GGR, det vill säga det som blir kvar sedan vinster betalats ut till spelarna, snarare än på insatser eller bruttoomsättning. Föreningen argumenterar för att böter ska beräknas på bruttospelintäkt (GGR), alltså pengarna som finns kvar sedan vinster betalats ut. Det är samma princip som BOS drivit tidigare. År 2023 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att sanktionsavgifter enligt spellagen ska baseras på GGR i stället för total omsättning.

Vad det betyder för dig

För dig som spelare ändrar remissvaret inte hur kontroller fungerar i dag. Licensierade operatörer måste fortfarande göra kundkännedom och kontrollera varifrån pengar kommer, oavsett hur eventuella böter räknas fram i framtiden. Diskussionen handlar om hur hårt ett bolag straffas ekonomiskt om det brister – inte om du som kund får färre eller fler kontroller vid insättning.

Det som indirekt kan påverka dig är hur stabila licenshavarna är. Tidigare AML-ärenden har visat att stora böter kan drabba flera varumärken under samma licens samtidigt. Flutter och Betsson fick böter på 13,5 miljoner kronor vardera på grund av brister hos dotterbolagsvarumärken, kopplat till AML-brister i Sverige. Snabbare, som varit ComeOns svenska varumärke sedan 2017 under en dubbel svensk och maltesisk licens, fick också böter i samma typ av ärende. Om du har ett konto hos ett bolag som drabbas av en stor sanktionsavgift kan det alltså beröra flera systersidor samtidigt, eftersom flera varumärken ofta delar samma licens.

Oavsett vilka regler som till slut gäller är grundskyddet detsamma: du kan alltid stänga av dig själv från allt licensierat spel via Spelpaus, och stöd finns att få via Stödlinjen om spelandet känns svårt att kontrollera.

Helheten

BOS har länge drivit frågan om att böter ska spegla vad ett spelbolag faktiskt kan betala, inte summor som egentligen tillhör spelarna. Föreningen har stött tidigare förändringar men menar att även böter för penningtvätt bör baseras på GGR, eftersom det är orimligt att straffavgifter betalas med pengar som tillhör spelarna. Argumentet bygger vidare på domen från 2023, som redan en gång tvingat tillsynsmyndigheten att tänka om kring hur sanktionsavgifter räknas ut.

Striden om bötesnivåer har varit en återkommande del av den svenska spelregleringen sedan omregleringen 2019. Samtidigt pågår flera andra processer kring hur hårt operatörer ska granskas, bland annat skärpta krav kring penningtvätt på EU-nivå. Hur regeringen till slut landar i frågan om omsättningsbas kan påverka hur stora sanktionsavgifter svenska licenshavare – som Betsson och ComeOn Group – riskerar framöver.